Fram ur vrån....

Jag har inte försvunnit, bara krupit undan i en vrå en liten stund.
Energin ska räcka till så mycket.

På stickfronten hittar jag bara på nya projekt hela tiden. Totalt okontrollerat.
Jag har tittat på lite gamla UFON:n , och kommit fram till att det finns inget som jag vill avsluta och riva upp.
Det verkar som att jag måste damma av dem emellanåt och ägna dem lite tid trots allt.

Sedan har jag många, många WIP:s. Där alternerar jag lite, och stickar på vad som känns bra för stunden.
Plötsligt så dök mönstret Solution upp i min väg, gjord av Kamilla som så generöst delade med sig av mönstret under 5000-kalaset på Online stickcafé på Facebook.
Och den vill jag göra såklart!
Jag har just avmaskat en annan sjal, så jag har kunnat starta igång.
Det finns en KAL på Ravelry, som ni hittar här.

Jag hittade ett litet skrin i källaren som min farmor har ägt.
Hon var en fantastisk kvinna. Hon tog hand om 10 barn medans farfar var borta och jobbade i skogen.
De hade utedass och fick tvätta i bäcken, under de åren som barnen var små.
Hon lever inte i dag, men blev väldigt gammal, så jag har haft förmånen att umgås och ta del av hur hennes liv har varit.
Det fanns inte tid för att handarbeta för att det var roligt, utan det som tillverkades var enbart för att klara livhanken och hålla kylan borta.

Men när jag öppnade skrinet och lyfte på sparade brev, vykort och gamla ransoneringskuponger från krigsåren, så hittade jag en liten, liten puderdosa, och en liten, liten bok.

Boken heter "Virka stjärnor" och när jag tittade i den så kände jag igen rutorna som farmor gjort till ett överkast. Denna lilla bok, som av henne fick en kär plats i det fina skrinet.
Den är tryckt i början av 70-talet, så då var hon ca 70 år, och kanske kunde hon då börja handarbeta bara för att det var roligt.

Nu är inte virkning min allra bästa gren, men jag känner ändå att jag vill prova att göra några rutor, eller en liten duk.Som jag inte behöver, men ändå....
En söt liten farmor-duk, bara för nöjes skull  ;-)